Nytt NCSC

/images/20240420-Nytt-NCSC.png

Utredningen återfinns på Regeringskansliets hemsida.

Uppdraget är slutfört. Utredaren har överlämnat delbetänkandet “Ett nytt Nationellt cybersäkerhetscenter – Ändamålsenliga och effektiva former för ledning, organisering och styrning”.

Vad betyder detta för NCSC, näringslivet, samhället i stort och Sverige?

Nedan ger jag mina tankar som baseras på utredningens innehåll. Först beskriver jag de utmaningar som NCSC stod inför. I nästa steg presenterar jag de lösningar som rapporten rekommenderar. Därefter utforskar jag vad dessa förändringar kan innebära för näringslivet, samhället i stort, och Sverige. Slutligen reflekterar jag över den bredare betydelsen för det svenska samhället och Sverige i stort.

Möjliga utmaningar som NCSC stod inför:

Ledningsstruktur: NCSC behöver en tydlig och effektiv ledningsstruktur för att hantera cyberhot och IT-incidenter.

Myndighetssamverkan: Det krävs en förbättrad samverkan mellan de sju myndigheter som ingår i NCSC.

Privat-offentlig samverkan: NCSC måste utveckla sin roll som nationell plattform för samverkan mellan privata och offentliga aktörer för att effektivt hantera informations- och cybersäkerhetfrågor.

Internationella samarbeten: NCSC behöver stärka sina internationella samarbeten för att effektivt kunna hantera gränsöverskridande cyberhot och IT-incidenter. Detta inkluderar att vara en samlad kontaktpunkt för internationella frågor inom cybersäkerhet.

Utredningen rekommenderar följande lösningar:

Förordningsreglerad ledning: Förslaget innebär att Försvarets radioanstalt ska ha huvudansvaret för att leda samordning, utveckling och genomförande av NCSC:s verksamhet. Det bör betonas att NCSC får tämligen stor autonomi med en egen regeringsutsedd chef och en egen förordning vid sidan av FRA:s samt att ansvar för upplägget av den inre verksamheten.

MPF som centermyndighet: Det finns ömsesidiga fördelar med en nära operativ samverkan mellan MPF och NCSC. Sådan samverkan kan bland annat bestå i utbyte av information och bedömningar i syfte att skapa lägesuppfattningar rörande allvarliga antagonistiska hot mot Sverige.

Myndighetssamverkan: Varje centermyndighets skyldighet att medverka i och bidra till NCSC:s verksamhet inom ramen för sitt verksamhetsområde ska framgå av respektive myndighets instruktion.

Operativ verksamhetsorganisation: Den operativa verksamhetens organisation ska inte regleras i förordning utan byggas upp utifrån NCSC:s behov. Centret bör utarbeta och bestämma lämpliga former för operativ samverkan och deconfliction.

Överföring av CSIRT-funktionen CERT-SE: Effektivt utförande av NCSC:s uppgifter förutsätter att verksamheten i den nationella CSIRT:en (Computer Emergency Response Team) förs över från Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) till Försvarets radioanstalt och NCSC. De närmare förutsättningarna för denna verksamhetsöverföring bör utredas i ett annat sammanhang. Försvarets radioanstalt och MSB bör under tiden genomföra en så nära integration av verksamheterna som möjligt.

Vad kan detta innebära för näringslivet, samhället i stort, och Sverige?

Stärkt cybersäkerhet: Förslagen syftar till att höja Sveriges förmåga att förebygga, upptäcka och hantera cyberhot och IT-incidenter, vilket är avgörande för nationell säkerhet.

Samordnad insats: Genom att centralisera ledningen och samordna myndigheternas insatser inom NCSC, kan effektiviteten i att hantera cyberhot öka.

Näringslivets roll: Näringslivet och andra offentliga aktörer kommer att vara en viktig del i samverkan med NCSC, vilket kan leda till bättre skydd mot cyberattacker för både privata och offentliga sektorer.

Internationellt samarbete: NCSC kommer att koordinera internationella samarbeten relaterade till cybersäkerhet, vilket kan stärka Sveriges position och bidra till globala cybersäkerhet.

Reflektioner över den bredare betydelsen för NCSC, näringslivet, samhället i stort och Sverige.

Den föreslagna omstruktureringen av det Nationella cybersäkerhetscentret (NCSC) syftar till att centralisera ledningen av cybersäkerhetsinsatserna i Sverige. Denna centralisering är avsedd att stärka landets förmåga att effektivt hantera cyberhot och IT-incidenter. Genom att etablera en mer centraliserad ledning och styrning förväntas Sverige uppnå snabbare respons och mer effektiv samordning vid hantering av cyberattacker, vilket är kritiskt för nationens säkerhet och operativa beredskap.

Näringslivets roll kan komma att öka med NCSC som en plattform för privat-offentlig samverkan. Det är troligt att näringslivet kommer att få bättre stöd och rådgivning kring cybersäkerhet. NCSC kan också, i samarbete med privata aktörer, snabbt koordinera en nätverksbaserad respons till cyberhot (enligt devisen “det krävs nätverk för att skydda nätverk”). Detta kan bidra till ökad motståndskraft mot cyberattacker, stärka förtroendet för den digitala infrastrukturen, och säkra ekonomisk säkerhet.

Samhället blir säkrare när medborgare och offentliga tjänster skyddas mot cyberhot, tack vare att cybersäkerheten stärks på nationell nivå. Detta kan även främja innovation och digital tillväxt i Sverige, och göra riket mer konkurrenskraftigt globalt.

Sveriges ställning inom internationell cybersäkerhet och det förebyggande arbetet mot cyberhot stärks av ett nytt NCSC. Detta kan även leda till djupare internationella samarbeten och ökat kunskapsutbyte.

Stärkt svensk cybersäkerhet

Sammanfattningsvis kan man säga att den föreslagna centraliseringen av det Nationella cybersäkerhetscentret (NCSC) under Försvarets radioanstalt syftar till att stärka Sveriges förmåga att hantera cyberhot och IT-incidenter mer effektivt. NCSC får tämligen stor autonomi med en egen regeringsutsedd chef och en egen förordning vid sidan av FRA:s samt att ansvar för upplägget av den inre verksamheten. Genom att optimera samordningen och responstiden vid cyberattacker, inte bara förbättras näringslivets och det offentliga sektorns cybersäkerhet, utan även det allmänna förtroendet för den digitala infrastrukturen stärks, och cyberekonomisk säkerhet säkras. Denna omstrukturering förväntas också bidra till ett säkrare samhälle, främja nationell digital innovation och tillväxt samt förbättra Sveriges konkurrenskraft och position i internationella cybersäkerhetdiskussioner, vilket möjliggör djupare internationella samarbeten och kunskapsutbyte.